Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Anna Sofia Moll, 1823–1897

Foto: Privat

Anna Sofia (ibland Sophia) Moll föddes den 19 mars 1823 i Stockholm som dotter till grosshandlare och bruksägare Gustaf Beskow och hans maka Sophia Margaretha Wallmark. Hon växte delvis upp på herrgården Stora Nyckelviken utanför Stockholm. Även om formen för hennes utbildning inte är känd står det klart att hon växte upp i en familj med intellektuella intressen: fadern beskrivs som en aktad och bildad man, och hon var dotterdotter till publicisten Pehr Adam Wallmark och brorsdotter till akademiledamoten Bernhard von Beskow. År 1842 gifte hon sig med grosshandlare John Moll från en annan välkänd handlarfamilj i Stockholm. Tillsammans fick de nio barn.

Med drygt tjugo identifierade översättningar av engelskspråkiga texter samt en översättning från franska tillhör Sophia Molls översättargärning inte de mera omfattande, men den är värd att beakta som illustration till översättningsarbetets betydelse för kvinnor ur de högre samhällsskikten under 1800-talets senare hälft. Till skillnad från andra samtida översättare med liknande bakgrund var Moll inte publikt verksam inom undervisning eller välgörenhet. Inte heller verkar hon ha publicerat egna texter. Motivet till Molls översättningsarbete var troligen främst pekuniärt: runt 1860 drabbades familjen av ekonomiska svårigheter efter att makens grossistfirma försatts i konkurs. De bosatte sig nu permanent på sommarstället Rålambshof. Några år senare, 1867, publicerades de första översättningarna. Då var flera av barnen redan vuxna och det yngsta hade uppnått skolålder. Huvuddelen av Molls översättarinsats skedde under några år kring 1870, då familjens ekonomiska situation tycks ha varit särskilt besvärlig.

I sina dagböcker ger dottern Augusta Neijber några inblickar i Sophia Molls arbetssituation. Vid ett besök i föräldrahemmet 1870 fann hon ”efter vanligheten [sin mor] skrifvandes”, och ett par år senare noterade hon att modern ”arbetar fortfarande raskt, och har allt att glädja sig åt ett ganska godt resultat”, även om hushållets utgifter ständigt överskred inkomsterna. Överlag tycks Moll ha varit en driftig kvinna som kämpat mot svåra motgångar. År 1871 skrev Neijber:

Igår [firade vi] mammas 48de födelsedag […] Lifvets hetta och besvär har varit tungt öfver henne – hela hennes medelålder. Gifve Gud att hennes ålderdom måtte bli mindre bekymmersam!

Vid Molls begravning 1897 talade svärsonen, hovpredikant Henrik Afzelius, om hennes inre styrka i besvärliga tider och om hur ”hon arbetat och försakat” för den stora barnaskaran.

Bevarade brev och dagböcker visar att Sophia Moll hade ett stort intresse för engelsk litteratur, vilket kan ha hängt samman med att maken som ung tillbringade flera månader i London, dit han åtföljde sina släktingar, den brittiske generalkonsuln Foys familj. Efter konkursen arbetade John Moll under 1860-talet som kamrer vid Engelska Banken i Stockholm, vars chef Arthur Crump (engelsk bankman) snart gifte sig med Molls äldsta dotter Lotten, som därefter möjligen förmedlade en del nyare brittisk litteratur till sin mor.

Fram till 1872 översatte Moll framför allt uppbyggliga essätexter. Här återfinns vid tiden välkända författare med patos för individens och samhällets förbättrande, såsom Samuel Smiles och James Hain Friswell, men även etikettböcker av religiös karaktär. Längre fram följde främst skönlitterära verk, dels didaktiska berättelser för barn av bland andra brittiska Charlotte Maria Tucker (som skrev under pseudonymen A.L.O.E.) och de amerikanska författarna Harriet Beecher Stowe och Louisa May Alcott, dels romaner för en vuxen läsekrets, såsom Nathanael Hawthornes Huset med de sju gaflarne (1874). Flera av texterna för barn utkom samtidigt i konkurrerande översättningar på andra förlag. Exempelvis utkom Molls förkortade översättning av Alcotts En gammaldags flicka (1870) på Fahlstedts förlag samma år som en anonym översättning av hela romanen gavs ut på Bonnier som En krona bland flickor. De samtidiga översättningarna marknadsfördes rentav i samma bokhandelsannonser (Dalpilen 10/12 1870). Den sortens konkurrerande översättningar var en följd av den oreglerade svenska översättningsmarknaden under 1800-talet: det fanns inga upphovsrättsliga hinder för ett nytt förlag att översätta en nyss utgiven bok eller en titel som en konkurrent redan förhandsannonserat.

Som framgår arbetade Moll för flera förlag. Sammanlagt tio översättningar kom ut på de relaterade förlagsnamnen Fahlstedts, P.G. Berg och Bokförlagsbyrån, däribland fyra verk av engelsmannen James Hain Friswell. Kanske är dessa översättningar det mest anmärkningsvärda i verkförteckningen. Idag är Friswell nästan bortglömd, men i hemlandet var han på sin tid en mycket uppmärksammad skribent. Hans mest välkända verk, The Gentle Life. Essays in Aid of the Formation of Character, utkom i flera upplagor i Molls översättning med titeln Menniskans sanna värde (1867). Den första utgåvan utgjorde ett urval från engelska av originalets båda delar, vilket fylldes på i senare utgåvor.

Molls översättningar omnämns med respekt och uppskattning i en del samtida anmälningar. Överlag visar en jämförelse mellan källtexterna och Molls översättningar att hon följde originaltexterna mycket noga, ibland till den grad att de inte flyter helt otvunget. Detta kommenterades av Victor Emanuel Öman, som 1875 noterade att Hawthornes Huset med de sju gaflarne hade blivit ”öfverflyttadt, dock ej i alldeles oskadadt skick”. Översättningen av Hawthornes roman förefaller i stycken att vara en ordagrann överflyttning från engelska, utan närmare anpassning till svenskt språkbruk:

It consequently becomes imperative to make short work with most of the traditionary lore of which the old Pyncheon-house, otherwise known as the House of the Seven Gables, has been the theme.

Följaktligen är det nödvändigt att göra kort arbete med det mesta af de traditionella historier, för hvilka det gamla Pyncheon-huset, annars kändt som Huset med de Sju Gaflarna, utgör temat.

Molls översättningar av barnböcker innehåller för tiden typiska försvenskningar av namn som beskriver karaktärerna. I översättningen av A.L.O.E.:s Vingar och gaddar för ungdom (1870), översattes exempelvis Wingfield till Wingfelt och Sip-syrup till Sippsirap. Liknande försvenskningar sker också i samma författares En liten råttas äfventyr (1872).

Sophia Molls översättningar presenterade några av dåtidens bäst säljande engelska författare för svenska läsare. Hennes liv kan tas som exempel på hur översättningsarbete vid denna tid kunde fungera som livlina för kvinnor ur de mer välbärgade samhällsskikten när deras familjer kom på obestånd.

Moll begravdes den 21 januari 1897 på Norra begravningsplatsen i Solna.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Översättningar i bokform