Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Birgit Edlund, 1924–2000

Foto: Jean Hermanson

Birgit Teresia Elfwén föddes den 18 juni 1924 och växte upp på Roslagsgatan i centrala Stockholm. Hennes mor hette Aina Teresia, född Lundgren. Hennes far hette Gustaf Elfwén, kom från Västergötland och hade gjort karriär inom tryckeribranschen och blivit faktor vid Bengtssons Litografiska AB. Hon började studera vid Stockholms högskola 1944 och for efter ett par år vidare till USA, där hon tog examen i litteraturvetenskap vid Syracuse University 1949. Därefter arbetade hon vid Utlänningskommissionen och vid amerikanska ambassaden i Stockholm innan hon återigen åkte utomlands, till Paris, för att först arbeta och sedan läsa teatervetenskap vid Sorbonne. Hemkommen till Stockholm vid mitten av 1950-talet fortsatte hon att arbeta vid amerikanska ambassaden ett par år. Från 1958 var hon främst verksam som frilansöversättare. Detta yrkesval var inte planerat, men som hon långt senare förklarade i en intervju blev det ”ett logiskt sätt att kanalisera mina humanistiska intressen”.

Åren 1961–1983 var Birgit Edlund gift med författaren och översättaren Mårten Edlund, som hon träffat på stamkrogen Den Gyldene Freden. Maken var sedan 1940-talet etablerad både som författare och översättare i den svenska litteraturvärlden och kan ha hjälpt henne att få in en fot i branschen. Men Birgit Edlund hade själv många goda vänner i Stockholms kulturliv. En av de första böckerna, Mark Twains Mississippi (1959), översatte hon tillsammans med författaren Margareta Suber.

Bland de titlar som Birgit och Mårten Edlund översatte tillsammans återfinns Ernest Hemingways postuma roman Öar i strömmen (1971) och flera samlingar med noveller och reportage. Birgit Edlund uppgav senare att ”den skenbart enkle Hemingway är svår. Kanske därför att han är så känd och jag känner skyldigheten att träffa hans berömda, avklarnade stil på pricken”. En annan svårighet hos Hemingway var de många fisketermerna. Paret Edlund låg också bakom ett par böcker av Isaac Bashevis Singer, även han Nobelpristagare. Birgit Edlund översatte senare på egen hand ett tiotal titlar av Singer för Brombergs. Paret Edlund fick tillsammans ta emot 1975 års Elsa Thulin-pris ”för mångårig kulturell översättargärning, där respekten för och iakttagandet av alla det svenska språkets stilistiska möjligheter paras med grundliga språkkunskaper och lyhördhet för speciellt amerikanskt vardagsspråk”.

Birgit Edlund var en mångsidig person – en sällskapsmänniska som ändå fastnade för det ensamma översättaryrket och älskade att lösa språkliga klurigheter. Som översättare var hon noggrann och arbetade mycket koncentrerat. Hon gick sällan igenom och ändrade i sina utkast – körde hon fast lämnade hon arbetet en stund, hellre än att hoppa över problemet så länge och gå vidare. Hon satt ofta långt in på natten i sitt arbetsrum, där väggarna var klädda med böcker, och hon njöt så av sitt arbete att hon kunde ”längta hem från en fest för att få sätta mig vid skrivmaskinen”, som hon berättade i en intervju.

Till de mest framträdande verken i Birgit Edlunds produktion hör, förutom de redan nämnda, en samling Edgar Allan Poe-historier och Emily Brontés Svindlande höjder (1993). En annan klassiker som kom ut under hennes namn var Daniel Defoes Robinson Crusoe (1982 i förkortad version; 1983 i fullängd). Om översättningen av denna sa hon i en intervju att: ”Tvärtemot vad man skulle kunna tro var det lätt fast boken är från 1719. Defoe skriver enkelt och journalistiskt.” Vid en jämförelse med Thorsten Jonssons översättning (1942) framgår dock att Edlund hämtade en del av textmaterialet därifrån och bitvis bara gav det en lätt omarbetning. Edlunds version följer Jonssons i stort och smått: från hans kapitelindelningar, via de uppdelningar han gjort av Defoes långa och snirkliga meningar, ner på ordvalsnivå. Ingenstans i den av Edlund signerade utgåvan, som omtryckts så sent som 2010, angavs det att Jonssons översättning hade utnyttjats.

Om litteraturstudierna vid Syracuse kom att följas av en mängd översättningar av amerikansk prosa, kan teaterstudierna i Paris spåras i en rik produktion av dramatik översatt från tyska, engelska och franska, i några fall för Stockholms stadsteater men framförallt för uppsättningar i radio och tv. Bland de dramatiker som Birgit Edlund översatte kan nämnas John Irving och Hans Magnus Enzensberger. Ofta fick hon här en större kreativ frihet och kunde ibland bearbeta pjäserna ganska fritt. En av dessa fria bearbetningar för teveteater var Michael Frayns fars Känn er som hemma, som TV2 sände 1977 med Malin Ek och Stellan Skarsgård i huvudrollerna. Birgit Edlund fick ofta ta emot beröm för sina översättningar, men just denna retade upp Dagens Nyheters tevekritiker Ingvar Orre, som kallade bearbetningen katastrofal. ”Även om man kunde tänka sig något liknande irländsk katolsk prydhet någonstans i Småland för ett halvsekel sedan, så ställer sig de nödtorftigt översatta replikerna som en mur mellan skådespelarna och åskådaren.” Resultatet var ”ett halvt främmande tungomål”, enligt Orre.

Birgit Edlund dramatiserade också flera romaner, till exempel Martin Kochs Guds vackra värld för Radioteatern, och Stig Claessons En vandring i solen, som blev film 1978 med Hans Dahlberg som regissör. Denna succéfilm spelade in 311 000 kronor bara på de första åtta dagarna och fick mycket fin kritik. I detta och ibland i andra dramatiksammanhang står hon omnämnd som Bibi Edlund, medan några av de böcker hon översatte på 1970-talet anger ”Birgit Elfwén-Edlund”.

Birgit Edlunds översättningar i bokform uppgår till ett fyrtiotal romaner och några facklitterära verk. Ett tiotal titlar är översatta från norska, och någon enstaka titel finns också från tyska och danska, men i övrigt dominerade den amerikanska samtidslitteraturen. På så vis blev hon en framträdande gestalt under den era då den anglosaxiska prosan fick en ledande ställning inom den översatta högprestigelitteraturen i Sverige. Edlund kom att tillhöra den lilla skara översättare som uppbar garanterad författarpenning, ett välkommet tillskott till de skrala översättningsarvodena. År 1994 tog hon emot Stiftelsen Natur och Kulturs pris för översättning tillsammans med Greta Hjelm-Milczyn. Hon var engagerad i Översättarförbundet, senare Författarförbundets översättarsektion, och från 1983 styrelseledamot i Sveriges författarfond, där hennes gedigna kunskaper uppskattades. I en intervju 1991 berättade Edlund att hon hade ungefär ett års framförhållning på uppdragen, ett tecken så gott som något på hennes relativt starka ställning som översättare. Hon gick bort den 26 augusti 2000.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Översättningar i bokform

Bidrag

Otryckta pjäsöversättningar