Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Brita Edfelt, 1908–2006

Brita Edfelt
Foto: Lütfi Özkök

Brita Edfelt föddes i Helsingborg som dotter till Oscar och Ester Silfversparre. Fadern var agronom och ägare till gården Gustafslund. Brita Edfelt växte upp i en konstnärligt begåvad familj där morbrodern Gustaf Ramberg och mostern Gerda – gift Nordling – valde konstnärsbanan. Familjelivet var varmt och umgänget livligt. Inte sällan kom Birger Sjöberg på besök med sin gitarr.

Brita Edfelt utbildade sig till sekreterare och vistades på 1930-talet i närmare två år i USA, där hon bl.a. studerade vid Columbia University i New York för att få djupare kunskaper i engelska språket. Depressionen i USA tvingade henne tillbaka till Sverige, där hon blev anställd vid Stockholms sjukhusdirektion. Hon inledde sin översättarverksamhet sedan hon träffat skalden Johannes Edfelt, med vilken hon gifte sig 1938. Genom äktenskapet infördes hon i en litterär värld där hon vann nära personliga vänner såsom Eyvind och Cilla Johnson. Brita Edfelt och Cilla Johnson kom från likartade förhållanden och deras liv visade också på andra sätt slående paralleller. Den nära vänskapen fick stor betydelse även i politiska avseenden. Paren Johnson och Edfelt förenades i sin avsky för tidens våldsideologier fascismen och nazismen; också engagemanget för Finland delade de. Under kriget mottog paret Edfelt flyktingar i sitt hem i Rönninge. De blev också bekanta med Bertolt Brecht under dennes tid i Sverige 1939–1940 och översatte senare Den kaukasiska kritcirkeln (svensk premiär på Göteborgs Stadsteater 1951) och Mor Courage (Riksteatern 1954). ”Johannes tog hand om dikterna, jag skötte resten”, erinrade sig Brita Edfelt i en intervju i Dagens Nyheter år 2005.

Brita Edfelts viktigaste insatser som översättare kom att ligga inom den tyskspråkiga litteraturen. Här finner man en rad betydande författare såsom Franz Werfel, Hans Carossa, Hermann Hesse och Heinrich Heine men framför allt Siegfried Lenz, av vilken hon översatte nio böcker. Brita Edfelts förmåga att fånga Lenz komplicerade och nyansrika språk fick särskilt erkännande. Ruth Halldén skrev i sin anmälan av Lenz roman Förhistorien (Heimatsmuseum): ”Det måste vara en orimligt svår uppgift att översätta Lenz täta, associativa och föremålsspäckade stil till idiomatisk svenska. […] Brita Edfelt har lyckats med uppgiften på ett alltigenom berömvärt sätt” (Dagens Nyheter 4/10 1982).

Som översättare kom Brita Edfelt också att engagera sig fackligt. Hon var med vid bildandet av Svenska Översättarförbundet 1954 och var dess första sekreterare. När organisationen blev Översättarsektionen inom Sveriges Författarförbund blev hon även dess sekreterare.

I artikeln ”Att vara översättare” (1983) talade Brita Edfelt mycket om yrkets vedermödor men avslutade:

Så ska jag också nämna något om glädjen med att översätta. Tillfredsställelsen man känner när man tycker sig ha hittat det absolut rätta ordet eller uttrycket, lyckokänslan när man håller den färdiga boken i handen, glädjen man känner över en förstående recensents lovord. Då tycker man att allt slit varit mödan värt.

År 1987 tilldelades Brita Edfelt Stiftelsen Natur och Kulturs översättarpris, som utdelas av Svenska Akademien.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Skrifter av Brita Edfelt

Översättningar i bokform

Bidrag

Otryckta pjäsöversättningar