Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Gustaf Regnér, 1748–1819

Titelblad till "Försök til metriske öfversättningar från forntidens skalder&quot, tryckt 1801
Gustaf Regnérs Försök til metriska öfversättningar från formtidens skalder (1801)

Gustaf Regnér hade sin borgerliga gärning inom statsförvaltningen men var från tidiga år också litterärt verksam. Under studentåren var han medlem av Apollini Sacra i Uppsala och tillhörde senare Utile Dulci i Stockholm. Han deltog flitigt och ofta med framgång i akademiernas och de vittra sällskapens pristävlingar. Från 1784 redigerade han Stockholms Posttidningar och Inrikes Tidningar och utgav 1784–1786 den litterära tidskriften Svenska Parnassen. Som kritiker var han framför allt orienterad mot Tyskland, i opposition mot det starka franska inflytandet i tidens svenska litteratur. Han samarbetade i olika pedagogiska projekt med C.C. Gjörwell, översatte diverse sedelärande skrifter för barn och utgav 1780 Första begrepen af de nödigaste vetenskaperna, til tjenst för svenska barn, ”Regnérs begrepp”, använd som skolbok långt in på 1800-talet.

En stor del av Regnérs litterära verksamhet ägnades åt översättning av grekisk och romersk poesi. Han experimenterade tidigt med antika versmått och skrev redan 1772 ett ode på sapfisk meter, men hans inställning var länge vacklande och ännu i de Homeros- och Theokritostolkningar som han publicerade i Svenska Parnassen 1786 använde han parrimmade alexandriner. Det är först i Försök til metriska öfversättningar från forntidens skalder med en bifogad ”Afhandling om metriska öfversättningar samt grunderna til en svensk metrik” (1801) som han obetingat pläderar för användning av originalens versmått vid översättning av antik poesi. Samtidigt avvisar han Anders Nicanders komplicerade regelverk för en svensk hexameter och menar att endast accenten och inte kvantiteten måste utgöra den metriska grunden. Hans egna exempel på översättningar enligt de nya normerna var mindre lyckade. Det var i stället Gudmund Jöran Adlerbeth som några år senare i sin översättning av Aeneiden kunde demonstrera de regnérska principernas överlägsenhet och generöst hänvisade till Regnér som sin läromästare.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Om Gustaf Regnér

Skrifter av Gustaf Regnér

Översättningar i bokform

Bidrag

Externa länkar