Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Manja Benkow, 1898–1976

Manja Benkow
Foto: Moise Benkow

Manja Benkow föddes den 15 oktober i Vilna (Vilnius), då Ryska riket, år 1898. Hennes fullständiga namn som flicka var Maria (Mascha) Arkadjevna Epstein. Hon kom till Sverige 1924 för att gifta sig med fotografen Moses (Moise) Benkowitz; senare ändrade de namnet till Benkow. Äktenskapet varade till 1943. Enligt Manja Benkows egna uppgifter var hon 1915–1922 elev till Konstantin Stanislavskij och uppträdde på Konstnärliga teatern i Moskva. De erfarenheterna präglade hela hennes liv, och i Sverige är hon främst ihågkommen som legendarisk teaterpedagog.

På hennes teaterstudio på Götgatan i Stockholm gavs offentliga elevuppvisningar under ett par decennier med början på 1940-talet.  Hon framträdde som lyrikuppläsare och föreläste oerhört flitigt om Stanislavskijs metod med målande exempel från sina egna erfarenheter på Konstnärliga teatern. Benkow väckte fascination och beundran både som pedagog och lyrikuppläsare, vilket finns omvittnat i hennes efterlämnade papper. Trots Erland Josephsons ibland citerade ord att svensk teater ”inte hade något att lära” av Manja Benkow fick hon många tacksamma elever. En bild av bredden och den höga ambitionsnivån på hennes undervisning får man av de föreläsningsanteckningar som publicerats på Internet av eleven Sten-Göran Camitz.

Manja Benkow gjorde en viktig insats också som översättare från ryska, i första hand av Stanislavskijs En skådespelares arbete med sig själv (1944) och Mitt liv i konsten (1951). Enligt många vittnesmål fick de mycket stor betydelse för den nya generation av skådespelare som då växte fram. Den förstnämnda översättningen berömdes bl.a. av Stig Torsslow i Stockholms-Tidningen den 3 juni 1948. I efterhand har hennes översättning ”inlevelse” för den centrala termen perezjivanie i det sistnämnda verket ifrågasatts. Denna term förekommer mer än 170 gånger om man räknar i den elektroniska ryska textutgåvan. I ett efterord till Stanislavskijurvalet Att vara äkta på scen (1986) hävdar översättaren professor Martin Kurtén att den riktiga översättningen av termen är ”upplevelse”. Att detta åtminstone inte är en slutgiltig sanning visar förklaringen av ordet perezjivanie på den officiella ryska språksajten Gramota.ru: ”3. Teater. Inträngandet i rollkaraktärens psykiska tillstånd, hans/hennes inre värld.”

För sin teaterskola översatte Manja Benkow småstycken från ryska, exempelvis Anton Tjechovs ”Häxan” och Samuil Marsjaks ”En nyårssaga”. Hon översatte också för Radioteatern Maksim Gorkijs Vassa Zjeleznova, Konstantin Simonovs Under Prags kastanjer och Vasilij Sjkvarkins En annans barn, alla 1947. Större översättningar som utkom i bokform ägnade hon sig åt en relativt kort period, mellan 1944 och 1951. År 1948 kom två översättningar i serien Tidens ryska klassiker, Sergej Aksakovs En familjekrönika och Aleksandr Pusjkins Spader dam. Dessa översättningar höll för fem utgåvor av det förstnämnda och fram till 1994 nio utgåvor av det sistnämnda verket.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Om Manja Benkow

Skrifter av Manja Benkow

Översättningar i bokform

Bidrag

Otryckta pjäsöversättningar