Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Saima Fulton, 1897–1973

Foto: Privat
Foto: Privat

Saima Jeanna Charlotta Fulton föddes den 5 februari 1897 i Malmö som dotter i en syskonskara av tre bröder och fyra systrar till grosshandlare Per Hjalmar Beijer och hans hustru Amalia Elisabet Agnes, född Hedman. Hon växte upp i Malmö, men flyttade senare till Stockholm för att där utbilda sig till lågstadielärare vid lärarinneseminariet. Efter studierna kom hon att verka som lärare vid Svenska skolan i London. Där träffade hon sin blivande make Nils Fulton, med vilken hon gifte sig 1925.

Saima Fulton följde med maken när han fick anställning utomlands, närmare bestämt vid en gummiplantage på Sumatra, som då ingick i Nederländska Ostindien. Hon fick finna sig i rollen som hemmafru i det tuffa varma klimatet. Där samsades hon också med makens före detta hustru och hans två söner. Med maken fick hon sedan två döttrar. Under Sumatraåren 1925–1928 kom hon att förvärva kunskaper i nederländska. Makarna Fulton återvände 1928 till Sverige och Nyköping, där de skaffade sig lantbruk med får och angorakaniner och levde på att sälja ull till England. De skulle också mycket snart dryga ut sina inkomster som skönlitterära översättare från nederländska, ett gemensamt arbete som sysselsatte båda makarna fram till Nils Fultons död 1937. Saima Fulton fortsatte med lantbruket fram till krigsutbrottet, varpå hon tog upp en deltidsanställning som lärare i engelska, tyska och svenska vid Nyköpings kommunala flickskola. Hon gav även privatlektioner i dessa språk. Verksamheten som översättare upphörde inte med makens bortgång. Tvärtom blev Saima Fulton under de nästkommande årtiondena en av Sveriges mest aktiva översättare från nederländska.

Under Sumatraåren hade makarna Fulton lärt känna Madelon Székely Lulofs, en av de mest framträdande yngre författarna i Nederländska Ostindien. Hon hade ett öde som liknande Saima Fultons: såväl hennes förste som andre make hade varit verksamma inom gummiodlingen på Sumatra. År 1931 hade hon debuterat med den framgångsrika kolonialromanen Gummi, vilken utkom i makarna Fultons svenska översättning 1933. Även i Sverige blev Gummi en stor försäljningsframgång. Samma år utkom även författarens andra roman med Sumatra som skådeplats, Kuli, också den i makarna Fultons översättning. Bekantskapen med författaren och plantagemiljöerna gav makarna goda förutsättningar för översättningsarbetet. Verken togs emot väl av kritiken, bland annat i Bonniers Litterära Magasin (nr 1 1934), där Johannes Edfelt recenserade båda romanerna och kallade översättningen av Kuli för ”förstklassig”. Även i Svenska Dagbladet (2/6 1933) lovordades de båda översättarna av Gummi för sin ”samvetsgrannhet” gentemot originalet. Sammanlagt utkom sex romaner av Lulofs, samtliga i Saima Fultons översättning, varav tre med maken Nils.

En försiktigt växande utgivning av nederländsk litteratur i Sverige kunde skönjas under 1930-talet och de efterföljande årtiondena. En viktig omständighet var att Ragnar Svanström, som hade ett stort intresse för nederländsk litteratur, var litterär chef på Norstedt 1937–1969. Förlaget var Fultons främsta uppdragsgivare.

Under 1930-talet översatte Saima Fulton flera romaner med en tänkt kvinnlig målgrupp, bland annat Tantalus (1935) av Jo van Ammers-Küller. Längre fram följde familjeromaner av författare som Ina Boudier Bakker, Anna van Gogh-Kaulbach och Hans Martin, samt äventyrsromaner av den populäre författaren Johan Fabricius. För sitt arbete med Boudier-Bakkers Spegeln (1942) uppmärksammades Fulton för sin ”omsorgsfulla och smidiga översättning” (Svenska Dagbladet 30/10 1942). Hon visade sig också kunna hantera barn- och ungdomsboksgenren med översättningar åt Rabén & Sjögren av bland annat Annie M. G. Schmidt, den kanske främsta nederländska författaren av barn- och ungdomslitteratur. För barn översatte Fulton också från engelska.

Trots sina många andra sysselsättningar var Saima Fulton innerst inne översättare. Strävsam och med stor entusiasm och noggrannhet blev hon betydelsefull som introduktör och brobyggare till den i Sverige gravt underrepresenterade nederländska litteraturen.

Hon avled den 12 juli 1973 i Nyköping.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Översättningar i bokform