Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Thure Gustaf Rudbeck, 1806–1876

Teckning av Maria Röhl

Thure Gustaf Rudbeck var en av 1800-talets trägna litteratörer. Vid sidan av ett omfattande författarskap inom skönlitteratur, historia och topografi översatte han en rad titlar för de framgångsrika häftesserierna på 1830-talet, N.H. Thomsons Kabinetsbibliothek af den nyaste litteraturen och L.J. Hierthas Nytt läsebibliothek.

På både fädernet och mödernet tillhörde Rudbeck adeln. Han föddes den 23 augusti 1806 i Stockholm. Modern hette Ulrika Charlotta Söderhielm, fadern Adolph Fredrik Rudbeck, överstelöjtnant. Unge friherre Rudbeck växte upp i Sala men valde inte faderns militära bana utan begav sig istället till Uppsala, där han studerade för kansliexamen. Med sig hade han ett intresse för levande språk, inte minst franska, något han fått möjlighet att utveckla under skolåren och vid så kallade pensioner. Det skulle emellertid inte ges utrymme till att kultivera detta intresse under de fem år han kom att tillbringa i Uppsala. När Rudbeck på äldre dagar författar en kvick levnadsbeskrivning, Femtiofyra minnen från en femtiofyra-årig lefnad (1864), erinrar han sig att offentliga föreläsningar i franska var i stort sett obefintliga i Uppsala vid denna tid och att enskild undervisning hos den franske språkmästaren krävde tur med lotten eller pengar. Detta visar hur outvecklade studierna i levande språk var under 1800-talets första hälft, men också hur stor klyftan var mellan, å ena sidan, det akademiska Uppsala med sina lärda traditioner och döda språk och, å den andra sidan, huvudstadens behov av ämbetsmän som behärskade franska. Det var den senare banan som Rudbeck kom att välja: han lämnade Uppsala för att försöka göra ämbetsmannakarriär i Stockholm.

Yrkesbanan nådde emellertid aldrig beräknad höjd. Efter inträdet i Kanslistyrelsens expedition 1826 utnämndes Rudbeck 1828 till kammarjunkare; tio år senare verkade han som kopist vid Hofkanslerexpeditionen och befordrades 1842 till registrator vid Kabinettet för utrikes brefväxlingen. Även om han också hedrades med att bli härold i Vasaorden blev han som ämbetsman således aldrig mer än kopist och registrator.

Parallellt med denna tappra men i stort sett fruktlösa kamp för att avancera inom ämbetsverken utvecklade Rudbeck en omfattande verksamhet som litteratör i huvudstaden. Man kan säga att han på flera sätt representerar andrarangsförfattaren på den svenska bokmarknaden under den sena Karl Johanstiden. På 1830-talet författade Rudbeck skådespel och historiska noveller som enligt Meijers biografiska lexikon ”röja en liflig inbillningskraft och makt öfver formen, men ej någon större originalitet eller högre konstnärskap”. Några exempel ur hans författarskap kan lämnas: debuten La Valette eller Maltas belägring 1565. Dramatiserad historiemålning, utgiven av Hierta 1830; Den siste Hohenstaufen och hans vän, utgiven i Thomsons Kabinetsbibliothek 1840; och Stockholms forntid, publicerad i Östlund & Berlings Originalbibliothek 1845. Det var en romantiskt präglad litteratur, kanske underhållande, sällan med högre ambitioner. Merparten av Rudbecks författarskap bestod dock av reseskildringar och topografiska arbeten – ett tidstypiskt uttryck för hur bokmarknaden nu breddades i flera riktningar. Försök till beskrifning öfver Sveriges städer i tre delar 1855–1860 var ett av Rudbecks mest kända verk. Vid sidan av detta utgav han flera skildringar av resor i framförallt Tyskland, men också i Frankrike och Belgien.

Som översättare tillhörde Rudbeck de anonyma arbetarna i de så kallade översättningsfabrikerna; han var en av de många som behövdes för att förläggarna skulle kunna fylla de skönlitterära seriernas veckovis utkomna häften. Vid den här typen av utgivning sattes översättarens namn inte ut på titelbladet – sådant har noterats först i efterhand av bibliografer, särskilt vid Kungliga biblioteket. Ett tjugotal översättningar av Rudbecks hand har på så vis kunnat beläggas, samtliga från 1830-talet till 1850-talet. Säkerligen översatte han i verkligheten ännu fler.

För Thomsons häftesserie Kabinetsbibliothek utförde Rudbeck en rad översättningar av rafflande, romantiskt präglade underhållningsromaner hämtade ur tidens massäljande litterära undervegetation. Hit hörde framförallt verk översatta från franska, ofta i flera delar, såsom Eugène Sues Crao (1836), Alexandre Barginets Familjen Héberard (1837) och J. Brissets Tempelherrarne 1313 (1838), men också danske Hans Peter Holsts novell Lisettes luftslott (1837) och tyske Karl Spindlers Boa constrictor (1838). I häftesserierna utfördes översättningarna under tidspress; utgivningen måste hållas igång, vecka efter vecka, för att behålla kontakten med de hugade subskribenterna som hämtade ut sina häften i boklådor eller fick dem per post.

Tillsammans med förläggaren Thomson översatte Rudbeck 1838 från tyska Karl Herlossohns historisk-romantiska roman Ungraren i tre delar. När ett översättarpar delade på en större roman var det liksom idag brukligt, inte att översätta tillsammans, utan att ta en del var, så att arbetet kunde göras så snabbt som möjligt.

För Hiertas Läsebibliothek översatte Rudbeck 1834 den historiska novellen Missolonghis fall av August von Witzleben och för Nytt Läsebibliothek Balzacs novell Värdshuset vid Andernach (1839) – en av de första översättningarna av författaren till svenska. För yngre läsare översatte Rudbeck Philipp Körbers Den flygande holländaren (1850).

De flesta texter som ingick i de skönlitterära häftesserierna hämtades från det franska språkområdet, men det är inte säkert att Rudbeck alltid översatte från originalspråket. Man kan anta att vissa romaner hade gått omvägen via tyskan, som var det stora förlagsspråket på kontinenten. Det var även med den tyska bokhandeln som de tätaste kontakterna odlades när det gällde att få in nya romaner för översättning. Här rådde ett samspel mellan förläggare, bokhandel och översättare i en begränsad värld där alla kände alla på en framväxande kommersiell marknad för underhållningsläsning riktad till en bred publik.

När Rudbeck 1855 utsågs till postmästare och senare tullkammarföreståndare i Vimmerby hade hans karriär hamnat i en återvändsgränd. Förgäves försökte han få förflyttning till en bättre betald tjänst på en större ort. I Vimmerby engagerade sig hustrun, dotter till den kände kopparstickaren Didrik Christian Forssell, så småningom i organiserandet av en flickskola. Själv fick Rudbeck uppdrag i Vimmerby stadsfullmäktige. En anledning till att antalet översättningar nu avtog torde ha varit att Rudbeck genom sin isolering i landsorten tappade kontakten med de ledande publicisterna i Stockholm. De populära häftesserier som han översatt för hade dessutom börjat läggas ner under 1850-talet.

I Vimmerby mindes man postmästare Rudbeck som en späd liten varelse, sittande på sin stol i det kalla och dragiga postkontoret utan något biträde till hjälp. Man knackade på postluckan och fick ovett om besöket kom olägligt.

Rudbeck avled den 1 juni 1876 i Vimmerby.

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Om Thure Gustaf Rudbeck

Skrifter av Thure Gustaf Rudbeck

Översättningar i bokform

Externa länkar