Svenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättareSvenskt översättarlexikon - biografiskt uppslagsverk över svenska översättare

Viktor Rydberg, 1828–1895

Foto: Jonas Jaeger
Foto: Jonas Jaeger

VIktor Rydberg föddes den 18 december 1828. Rydbergs barndom i Jönköping var dramatisk och satte sin prägel på stora delar av hans författarskap. När han var fem år kom ett teatersällskap till trakten och kort därefter utbröt en häftig koleraepidemi. Bland dess många offer fanns Rydbergs mor och syster. Rydbergs far, slotts- och fångvaktmästaren Johan Rydberg, blev nedbruten och alkoholiserad. Familjen splittrades och barnen placerades ut i olika fosterhem. Trots denna tragiska start i livet skulle Rydberg under senare delen av 1800-talet bli en av landets mest uppskattade författare och kulturpersonligheter. Särskilt imponerande är detta när man betänker att Rydberg var självlärd. Han slutade gymnasiet i förtid, tog visserligen studenten som privatist i Lund, men avlade aldrig någon akademisk examen.

I tjugoårsåldern arbetade Rydberg på Jönköpingsbladet. Under många år (1855–1876) var han sedan knuten till Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som journalist och redaktionsmedlem. Under dessa år publicerades några av hans med tiden mest kända romaner: Fribytaren på Östersjön (1857), Singoalla (1857) och Den siste Athenaren (1859). Rydberg engagerade sig också i sociala frågor. Stor uppmärksamhet väckte Bibelns lära om Kristus. Samvetsgrann undersökning (1862), där han avvisade treenighetstron och dogmen om Kristi gudom. Jesus är inte Gud och inte heller Guds son, skriver Rydberg, han är ”idealmänniskan”. Arbetet kom senare att inspirera den nya generationen författare, däribland August Strindberg.

Under åren 1870–1872 satt Rydberg i riksdagens andra kammare som representant för Göteborg. Där engagerade han sig för judarnas medborgliga rättigheter samt i försvarsfrågan. Han började föreläsa på Göteborgs högskola, bl.a. i filosofi och kulturhistoria. För Rydberg var utbildning grunden för en sund samhällsutveckling. Han bekämpade gammaldags bildningshögfärd och latinsk grammatikexercis. Under lång tid arbetade han med språkvård. Han ville ta bort latinet från skolundervisningen och rensa det svenska språket från sena inflytelser från tyskan. År 1879 gifte han sig med den 21 år yngre Susen Hasselblad. Paret fick inga barn.

Rydbergs roll som översättare har varit betydande, även om verkförteckningen inte är särskilt omfattande. Mest känd är hans översättning av Goethes Faust (1876), för vilken han tilldelades Letterstedtska priset för översättningar. Första delen av dramat hade på 1850-talet blivit översatt av biskop Johan Andersson och därefter utkommit i praktupplagor; den andra delen hade översatts först 1872 av teologen Hans Magnus Melin. Rydberg hade redan 1867 publicerat ett antal artiklar om verket i Ny Illustrerad Tidning. Han berörde här ingenting av dramats erotiska tematik utan ägnade all uppmärksamhet åt Fausts roll som forskare och akademisk lärare. Faust framstår, som Lars Lönnroth påpekat, i ”denna tolkning som en representant för Rydbergs eget liberala uppfostringsideal: den idealistiske sanningssökaren i mänsklighetens och framstegets tjänst”. Karl Warburg, som år 1900 gav ut den första Rydbergbiografin, menade att översättningens största betydelse låg i att den inte bara var en ”ästetisk-metrisk öfversättningsbragd, utan att tolkaren lefvat sig in i dikten, tillägnat sig dess tankar och åt dem skänkt ny tillvaro i det nya språket”. Rydbergs Faust hyllades också av samtidens recensenter. Den var förmodligen en viktig merit då han ett år senare blev både hedersdoktor i Uppsala och ledamot av Svenska Akademien.

Nedanstående utdrag återger Fausts vadslagning med Mefistofeles. Lägg märke till den markerade rytmen i översättningen där den mjuka allitterationen ”lättjans läger” följs av det mer energiska ”då drabbe döden mig”, en kontrast som samtidigt understryker det ofrånkomliga.

FAUST:
Werd ich beruhigt je mich auf ein Faulbett legen,
So sei es gleich um mich getan!
Kannst du mich schmeichelnd je belügen,
Daß ich mir selbst gefallen mag,
Kannst du mich mit Genuß betrügen –
Das sei für mich der letzte Tag!
Die Wette biet ich!

MEPHISTOPHELES:
Topp!

FAUST:
Om någonsin jag söker lättjans läger,
Nöjd och tillfreds, då drabbe döden mig!
Kan du med lögn och smicker väcka
En känsla här af själfbehag
Och mig med jordisk njutning gäcka,
Det vare då min sista dag!
Det vadet bjuder jag!

MEFISTOFELES:
Nå topp!

Rydbergs översättning var länge den svenska standardöversättningen av Faust. Att den var svår att komma förbi märktes också när den slutligen ersattes av Britt G. Hallqvists översättning från 1969. I det ovan citerade stycket heter det hos Hallqvist: ”Ifall jag nånsin går till ro på lättjans läger / må döden genast drabba mig!”. Allitterationen har mattats av, men Rydbergs avtryck dröjer kvar. Idag är det väl främst de lyriska avsnitten som behållit sin fräschör. I den andra delen har Rydberg gjort om stora verspartier till berättande prosastycken, till större delen ganska svårgenomträngliga.

Översättningen av Faust fick stor betydelse för Rydbergs egen utveckling som lyriker. Exempelvis i den kända kampdikten ”Den nya Grottesången”, en storslagen inlaga mot industrialism och kapitalistisk rovdrift, finns drag i sceneri och rim från andra delen av Faust. Hans mest kända roman, Singoalla, fick från 1865 års upplaga ett motto som hämtades från de inledande raderna i Goethes drama.

Delar av den lyrik som Rydberg översatte trycktes i Dikter. Första samlingen (1882) och Dikter. Andra samlingen (1891). Här fanns översättningar av flera betydande berättande poem ur den europeiska 1800-talslyriken, såsom Heines ”Loreley” och Poes ”Klockringning” och ”Korpen”. Följande strof avslutar den senare dikten, vars musikalitet och magiska övernaturlighet Rydberg fångat väl:

And the Raven, never flitting, still is sitting, still is sitting
On the pallid bust of Pallas just above my chamber door;
And his eyes have all the seeming of a demon's that is dreaming,
And the lamplight oʼer him streaming throws his shadow on the floor;
And my soul from out that shadow that lies floating on the floor
       Shall be lifted – nevermore!

Vingen ej han röra gitter; – kvar sen åratal han sitter
och hans ögons hemska glitter stirrar jämt med häxeri.
Och när lampans skimmer strömmar över hans och mina drömmar,
ser jag hur hans skugga faller över golv och draperi.
O, den svarta, svarta skuggan dväljes jämt min själ uti,
       suckande: förbi, förbi!

När Rydberg 1884 utnämndes till professor i kultur- och konsthistoria vid Stockholms högskola flyttade han med hustrun till huvudstaden. Viktor Rydberg avled den 21 september 1895.




Tilldelade översättarpriser

Bibliografi

Gå till detaljerad bibliografi.

Om Viktor Rydberg

Översättningar i bokform

Bidrag

Externa länkar